A1195.

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingående och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nämns metoden genomsyn då den är ett alternativt sätt att angripa skatteflyktsförfaranden på.Uppsatsens syfte är att utreda vilka omständigheter som krävs för att skatteflyktslagen ska bli tillämplig samt om lagen är tolkningsbar. Om så inte är fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen går att tillämpa och tolka men svårigheter föreligger.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet. Den ålägger revisorn i ett aktiebolag en anmälningsskyldighet om han misstänker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen är mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, främst bland revisorer, vid dess införande. Vårt syfte med denna uppsats är att utifrån ett empiriskt material undersöka om tillämpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnås. Sammantaget tyder det som framkommit i vår undersökning på att lagen om revisorns anmälningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att återställa investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lämnas ut till aktiemarknaden innehåller en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Lagen påverkar alla svenska företag som är noterade på den amerikanska börsen eller handlar med värdepapper på den amerikanska marknaden. Det påstås att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillämpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se på dessa kostnader och även om SOX kan bidraga med någon nytta.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstärka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act är till skillnad från den svenska koden för bolagsstyrning lag och gäller direkt för 12 svenska företag, men även för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utländska företag som blir tvungna att tillämpa lagen från och med den 15 juli 2006. Så hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förändrats och hur kommer den att förändras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, där åtta propositioner utvecklats från redan existerande teorier såsom agentteorin samt organisatorisk inlärningsteori.

Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rättsreglerna angående distansavtalslagen. För att uppnå det givna syftet valde jag som grund att utgå från EG-direktivet och propositionen, men har även använt mig av annan befintlig litteratur på området. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn på lagens vissa områden, samt utfört en undersökning för att få ett grepp om hur näringslivet ser på lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rättsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillämpningsproblem, då lagen ibland kan uppfattas som svår att förstå.

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Syftet med uppsatsen är: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers inställning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Politiken bakom FRA-lagen - Analys ur ett rationellt perspektiv.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rådgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill säga huruvida konsument-skyddet kommer att stärkas på den finansiella marknaden. Uppsatsen avser även att undersöka om denna eventuella förstärkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet på den finansiella marknaden. Analysen visar på att lagen uppfyller sitt syfte genom att rådgivarens ansvar för brister i rådgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rådgivaren incitament att verkapå ett sätt som gynnar konsumenten och i förlängningen också effektiviteten på den finansiella marknaden med en starkare samhällsekonomi som följd..